Öster om Eden

Någonstans...
Öster om Eden
har livet stannat
och mött ändpunkten.

Jag har försökt lösa den knuten
i åtta dagar och åtta nätter.
Det lönar inget att jag berättar.

De är strandsatta där.
De behöver hjälp
om de ska överleva!
Men jag tror det är försent
så vi låter dem glömmas.

Dikt till Eva

Hud är vår Gud.
Glöm det inte.

Hud är vår Gud.
Och Hud låter sig inte glömmas.

Naken, tom, öppen hud.
Det sliter och drar
i en människas sinne

och jag lockas bort
som om jag saknade minne.

Du finns än.
Jag fanns då
du uppfans

ungefär vid samma tid
som jag började känna

att jag saknade
ett revben.

Det var du.

Insomnia

I djävulens ögon
beskådar jag konsten
den är sorgsen
och jag kan inte sova.

Ligger raklång på bädd,
vrider och vänder,
kan inte känna min hjärna:
den är sjuk och förtäljer
mig historier om galna eskapader
som om jag tagit LSD.
Folkvimmel.

Vad är klocakn?
Vad kan den tänkas vara?
Kvart i tre
fattas bara...

Hjärtat slår,
vid min sida
ligger ingen.
Bara naken tom tystnad
och galen fruktan
att aldrig somna in.

Mina öppna sinnen
är skrämmande vakna,
och jag erinrar någonstans
en doft
jag saknar
vid min sida.

Sjunk nu ner
i ett bottenlöst okänt hav
av svindlande drömmar
om minnen och tid
och koppla av.

Du och jag Döden

När vi var unga
räckte vi tungan ut
åt döden
Skål bröder
Livet börjar imorgon
och solen går upp
i söder.

Nu är vi gamla
och famlar efter kryckan
vi kan höra honom väsa
och den här gången är det åt oss
som han nu gör
långnäsa.

Visioner av månsken

Du och jag en sommarnatt
under månens sken
våra ben
tätt omslingrade
Din tunga
möter min
Månskenet smeker oss

Vatten, vatten runt oss
månen speglar sig
Du rör vid mig
jag sneglar på dig
Dina händer på min kropp
värmer

Våra kroppar brinner
Månen likaså
Mina sinnen
är fyllda
av att försöka förstå
men samtidigt aldrig
sluta känna

Till Källorna

Du skändade mitt ansikte
varje gång du tog dig tid
att se tillbaka på mig
från ett torterat fotografi.
Och du brände mig och skymfade mig
de gånger du låg med mig,
fast hur det gick till
ska kanske folk skita i.

Släck lampan kusin
det är sent om natten
och allt det som varit
är under broarna vatten.
Dina tricks är gamla
och dina minnen är omtumlande.
Men inte lika gamla
som vår medicin.

Att det aldrig skulle bli
mer än tankar om natten
och att det aldrig skulle finnas
ett gemensamt efternamn.
Det var någon gång då
i den där debatten
jag minns en sångerska som sjöng
"A new day has come".

Och jag grät innan jag svarade:
"Vilket jävla skämt!
Det där var bara något
som omvärlden bestämt."