Vanmakt

Hjärtat slår och hjärnan vänder
hur man sig i världen styr
Ingenting är som man föreställt sig
alla äter gott i smyg.

Blickar på ens sköra nuna
krossar varje tänkbart flin
varifrån får man sin kraft från
längtar bara bort att fly.

Tager du min hand min kära
du som vart min hjärtevän
Håll den ömligt så, så nära
som du höll mig i livmodern.

Släck min brand, släck min låga
släck mitt liv och släck min glöd.
Jag fick aldrig glädje av nån förmåga
och jag kan lika gärna sluta död.