Drömmar om framtida storhet

En solfjäder i min skrud
är vad som fattas
efter att gud gett mig allt
en befälhavare kan önska.

Jag har fått det som i en dröm
jag knappt har vågat drömma
alla revolterande stammars underkastelse
vilar i min hand.

Nu når jag triumfen
tänker jag
Det blir jag som går längs
Via Appia med ansiktet rödmålat.

Det är först när jag rider på mitt trogna sto
som jag känner något blött längs benet
och en smärta i halsen
som jag inser att allt är fel.

Jag kommer inte till min triumf
Livet blir kort.
Min återförening med frun och barnen kommer på skam
Jag dör. Jag dör! Vid himlen, jag dör!

Jag faller av hästen
Soldaterna är snabbt framme
Pilen i halsen går ej att rubba
Var är triumfen och segern nu?

Jag ligger och blöder, men lever
Halsen värker, jag ser dem
panikslagna, ropande, pekande
Sedan blir det mörkt och jag låter dem styra.