Dikt till Yazid

Be nu. Gräset sluttar aldrig.
Det kommer att gå vägen.
Där är din himmel, där är du kung.
Du regerar på gräset.
Nyklippt och ansat.

De gjorde dig till chef.
Boss och kung, president och gud
över en hel värld.
Vem kan hantera något sådant.
Det skrämmer.

Ingen skall bli utsedd att vara gud.
Ingen människa iallafall.
Den största synden som vi begått
är att vi av levt
i avgudadyrkan.

En dag faller idolen
och vi faller med den.
För det var vi som ställde den
där uppe, på dess piedestal.
Allting går i kras.

Jag glömmer aldrig
sköngheten du gav oss
tänk att ett spel
kan vara så vackert...
man glömmer aldrig.

Men vi föll för djupt i extas
över skönhetens linjer
må vi hålla huvuden kalla nu
när barrikader faller.
Måtte gud förlåta oss nu.