Hamnens eko

Jag vaknade upp ur en dröm så ensam
så fjärran från sömn
så stum av lögn
och lugn av hymn
från havets läckra klagan.

En sjöman i hamn
förvisad till gatugränder
knivslagsmål och bränder
krogar och ränder på ryggar
söker tröst i Fröken Syfilis famn.

Jag följde ett sorl
fann mig i en gränd
avbröt något viktigt
fann mig strax utan tänder
plånbok och värdighet
men jag ägde ändå livet.

"Madame tar emot er nu"
sa en röst.
Jag följde in i en salong i rött
Min blick var trött
men jag fann det rätt
att vila vid ett främmande bröst..

Jag fjättras alltid till hamnen
det finnes ett hem där
som jag saknar.
Rent av när skeppsvågor slår
att jag skakar när jag vaknar
och om nätterna
när jag på däcket strövar
jag hör hamnens eko klaga.