Dikt till en Barbieflicka
En barbieflicka tog mig om armen
och sade: "Hur kan du vara med henne?!"
Det var det dummaste hon gjort, på länge...
Lilla flicka... Du borde läggas in på plasthotell.
Dina vidriga kommentarer kan jag bara känna
men inte erkänna rätten att finnas.
Din Ken sprang bort, sa du
och jag förstår honom.
Han gjorde det enda rätta.
Han saknade något som hade hetta,
något som hade liv,
något som hade känsla, tror jag.
Du har levt för länge i din egna värld
och börjat tro saker som är fel:
som att människor inte behöver äta.
Jag önskar någon gjorde dig riktigt illa
så du äntligen skulle få lära dig
hur det är, att vara människa.
Jag önskar någon stack små hål i ditt ansikte
så du till slut, ja, allt för sent
fick känna hur det var....
... att andas.
och sade: "Hur kan du vara med henne?!"
Det var det dummaste hon gjort, på länge...
Lilla flicka... Du borde läggas in på plasthotell.
Dina vidriga kommentarer kan jag bara känna
men inte erkänna rätten att finnas.
Din Ken sprang bort, sa du
och jag förstår honom.
Han gjorde det enda rätta.
Han saknade något som hade hetta,
något som hade liv,
något som hade känsla, tror jag.
Du har levt för länge i din egna värld
och börjat tro saker som är fel:
som att människor inte behöver äta.
Jag önskar någon gjorde dig riktigt illa
så du äntligen skulle få lära dig
hur det är, att vara människa.
Jag önskar någon stack små hål i ditt ansikte
så du till slut, ja, allt för sent
fick känna hur det var....
... att andas.
1 Comments:
*applåder* Bladn det bästa du har gjort...
Post a Comment
<< Home