Mordnatt

Jag kastade mig ut i natten Bland molnen och skuggorna fick ingen grepp om var jag var insåg min begränsning. Men jag hjälpte till Jag bidrog till det värsta. Släckte ännu en känsla, jag på min dödsbädd skall frukta. Hon låg där som ett lik Orörlig och stel Men vi hade henne som en tingest och vi bad aldrig om ursäkt. Tukta ditt hjärta, broder Att vi slängde henne i floden är det jag mest av allt ångrar Jag känner ondskan rinna. Fattade mig kort vid ritualen: "Om jag får leva mitt liv ännu en gång kommer jag bli galen!" Idag 03:01

Meddelanden